Igår presenterade alltså regeringen sitt förslag om Lärarlönelyftet som ett steg i att “öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan”. 1http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/regeringen-presenterar/För den som befinner sig utanför skolans värld kanske detta ter sig som ett vällovligt förslag för att förbättra svensk skolan, men för många av oss som är i skolan blir det raka motsatsen.
Syftet med regeringens förslag är alltså att höja lönerna. Gott så. Läraryrkets attraktivitet är av yttersta vikt i ett läge då vi behöver rekrytera 70 400 lärare innan år 2019 2http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.236609!/Menu/article/attachment/Tabell-rekryteringsbehov-per-lan.pdf. Problemet är dock att detta förslag på intet vis kommer hjälpa utan snarare tvärtom. Förslaget riskerar istället att jaga lärare ur yrket.
Ett av problemen med lärarbristen är att den beräknade siffran bygger på att andelen lärare som idag är yrkesverksamma stannar kvar. Åtskilliga undersökningar visar dock att stora grupper vill lämna yrket. Så mycket som en tredjedel angav att de funderade på det i november och av de under 40 år var siffran drygt hälften. Ett av huvudskälen är lönen. 3http://skolvarlden.se/artiklar/var-tredje-larare-tanker-byta-jobb.
I detta läge väljer alltså regeringen att satsa på ett lärarlönelyft som riktar in sig mot några lärare. Om man räknar de grupper som regeringen anger motsvarar de 60 000 på sin höjd en fjärdedel av lärarna4http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821, men utifrån kriterierna är det långt färre än så som har en möjlighet att ta del av höjningen.5http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/utbildningsdepartementet/barn–och-ungdomsutbildning/pm_lararlonelyftet-290615.pdf
Så vad tjänar en lärare då? Tja, inte så illa. En högstadielärare, med minst 4 års utbildning – ofta längre, som jobbat i tio år tjänar i många runt 30 000 även om så klart många är långt efter. En högstadelärare som idag avslutar sitt yrkesliv ligger i flera fall runt 35 000. Men det finns också de inom lärarkollektivet som tjänar långt mindre.6Lärarnas Riksförbunds löneenkät 2014. Jämför man detta med andra akademiska yrken med ungefär samma längd är det skrämmande lågt. Exempelvis ligger en civilingenjör efter tio år runt 40 000 precis som tandläkare och jurister. 7http://www.saco.se/studieval–karriar/studieval/yrken-a-o/civilingenjor/, http://www.studeravidare.se/utbildningar/tandlakarutbildning) (http://www.saco.se/studieval–karriar/studieval/yrken-a-o/tandlakare/, (http://www.saco.se/studieval–karriar/studieval/yrken-a-o/jurist/
Samtidigt är alltså läget det att många lärare kommer saknas inom väldigt kort tid och många överväger att sluta och lönen är en viktig komponent i denna problembild. I det läget väljer alltså regeringen att föreslå en lönereform som omfattar, på sin höjd, en fjärdedel av lärarkåren. Resten är alltså inte tillräckligt bra.
Vad riskerar då förslaget att leda till? J
1. Det riskerar bidra till att minska läraryrkets attraktivitet minskas när skiktning cementeras och det tydliggörs att bara ett fåtal kan få verklig löneutveckling. Stora grupper lärare kommer, som ovan påpekat, inte beröras alls och för den som ska utbilda sig till lärare är det knappast intressant att veta att det finns en teoretisk möjlighet att få göra karriär. Det ekonomiska utrymmet är begränsat och karriärtjänsterna är ytterst få. Den som vill bli förstelärare idag kan i många fall få vänta 20 år på möjligheten och sannolikheten att regeringens förslag kommer få samma effekt är uppenbar.
2. Det finns en överhängande risk att just ” skickliga och engagerade lärare” kommer lämna yrket. Många känner sig redan förbisedda och felbehandalde. Många fantastiska lärare har aldrig fått en chans att ta del av förstelärarreformen och gårdagens förslag lär ytterligare förstärka dessa känslor. Tydligen lär Stefan Löfvén uttryckt att det var rimligt att förstelärarna ingår bland dessa lärare som ska få ett ytterligare tillskott. Detta innebär att ett ytterst litet fåtal, några få procent, av lärarkåren kommer ha fått en statlig löneökning på 8000 år 2016 medan de allra flesta, i många fall mycket kompetenta, fått ingenting. Hur detta ska bidra till att hålla lärare kvar i yrket är för mig en gåta.
3. Det kommer sannolikt bidra till att bilden av att lärarkåren i stort är inkompetent. Den bilden finns redan oh vi som verkar i skolan märker hur denna attityd omger oss dagligen. Att peka ut en liten grupp som ”särskilt skickliga” och genom det också säga att de är värda en extra kompensation är samtidigt att säga att det stora flertalet inte är skickliga och inte värda detsamma. Detta kommer bidra till att den negativa synen på lärarkåren befästs och förstärks.
Regeringens förslag kommer inte bidra till de positiva effekter de tror sig. Tvärtom. Vad som är nödvändigt (utifrån diskussionen om löner) om vi vill bygga upp ett attraktivt läraryrke är generella löneökningar som kan konkurrera med akademiska yrken med samma utbildningslängd. Då kommer vi i större utsträckning få den typ av studenter som behövs, i den omfattning som är nödvändig.
Till skillnad från lärarfacken ser jag inte heller hur det stora lärarkollektivet kommer se något positivt med förslaget. Jag förstår båda lärarfackens initialt positiva hållning då vi som yrkesgrupp inte är vana att få något utan att slåss med näbbar och klor. Men till skillnad från både mitt eget förbund och Lärarförbundet ser jag mer risker än möjligheter med förslaget.
Istället för att öka läraryrkets attraktionskraft riskerar regeringen att göra det motsatta. De engagerade och kompetenta lärarna som finns i skolan behöver alla rimliga löner, inte bara några. Om skiktningen ska ökas ytterligare kommer det knappast leda till att fler stannar kvar i yrket. Tvärtom.
Referenser