Igår sprang jag på ett nytt quizverktyg som jag bara hunnit granska ytligt, men som verkar lovande. Verktyget Quizalize utlovar att vara ett verktyg som ska ge förutsättningar att lära på ett roligt och engagerande vis. Utöver att bara vara ett quiz-verktyg ger det också möjlighet till att spara statistik och hålla koll på styrkor, svagheter och var det finns luckor. Tjänsten är gratis för enskilda lärare men kan tydligen även skaffas för hela skolor.

Jag har inte hunnit testa med klass ordentligt men kommer göra efter julledigheten. Det verkar finnas bra förutsättningar om jag har förstått saker rätt så går det både att skapa hela klasser med unik elevstatistik, quizer som går att köra direkt i klassrummet och quizer som går att göra som läxor som sedan delas med en viss elevgrupp.

Utan att ha mer än testkört mer än på mig själv tycker jag verktyget är ett av de mer lovande på väldigt länge. En mer utförlig rapport när verktyget är testat i skarp läge får komma senare.

Övergången till ett flippat lärande är svår och i många fall lång och inte okomplicerad. För vissa lärare och grupper kan det gå på ett par veckor, för andra så tar det avsevärt mycket längre tid. För vissa sker det utan friktion och i andra gnisslar det avsevärt. Några tips på vägen för att få det hela att gå enklare, eller i alla  mindre friktionsfritt, kan vara värda mycket, jag önskar att jag själv hade fått dem när jag började. Så för den som kan ha nytta av det, varsågod!

1. Sätt lärandet i centrum: Oavsett hur du flippar (eller inte flippar) måste det centrala i allt handla om lärandet. Jag har både före, och efter, flippandet försökt fokusera på att maximera lärandet och allt annat tror jag är mycket oklokt. Det är också ett av mina skäl till att jag gått över. Jag tror nämligen just att den arbetsmetoden leder til ett bättre läreande.

   Tänk på din flippade film (om du använder film) som en komprimerad genomgång. Under en normal genomgång sitter alltid någon elev och tänker på annat eller tittar ut genom fönstret. Eftersom flippen bygger på förberedelse och förförståelse så måste den innehålla det centrala i det du tänkt gå igenom. Hindra inte heller den elev som vill veta mer. Hänvisa alltid till de texter som hänger ihop med din flipp (om det nu inte är en text) och för all del; har du extramaterial så länka eller hänvisa till det också!

   Var också tydlig med att deras kunskaper kontrolleras och bedöms. Kanske inte på samma sätt som tidigare, men det är viktigt att inte släppa den biten. Några elever kommer försöka smita undan i annat fall på samma sätt som elever som tidigare smitit mycket väl kan uppleva det mer meningsfullt och bli mer engagerade av nya arbetsmetoder. Tänk tillbaka på din egen skoltid: Var du seriös när saker varken bedömdes eller kollades av?

2. Sätt upp tydliga mål med lektionen: Det är meningslöst att göra vackra och dramatiska videor om syftet med lektionen inte är klart innan. Detta är också problemet med att långa videor från andra; det är inte säkert de överensstämmer med vad du vill uppnå. Så lånar du är det extra viktigt att försöka låna rätt. Tänk på Vad, hur och varför.Försök också skapa aktiviteter som kräver engagemang.

   Målsättningen är att ingen elev ska kunna sitta igenom en lektion overksam (lättare sagt än gjort) och att de ska vara tröttare än vad du är när lektionen är slut. Uppmuntra eleverna till att delta genom “no hands up” eller liknande.  Försök tänka igenom hur du som lärare ska övervaka klassarbetet, hur du kan underlätta samarbetet och hur du ställer frågor så att det inte blir svårt att föra diskussioner eller arbeta runt. Försök börja med slutet och flippa din egen tanke på samma sätt.

3. Hitta responsmodell du trivs med: Det finns tusen och åter tusen olika verktyg för respons (några här och här) men det gäller att hitta det som man själv är riktigt bekväm med (och gärna som är självrättande om man jobbar med quizer). En del gillar att ha videor med frågor inbäddade, andra i slutet av dem. Gör det du tycker känns rätt.
4. Sätt ramar för ditt medium: Både tid och innehåll bör begränsas. Några säger att videon ska vara 3-5 minuter, andra att den inte ska vara lika lång som antalet årskurser och någon säger årskursen gånger 2. Jag har inte lyckats hitta något egentligt stöd för något av påståendena och det finns sannolikt varken rätt eller i sammanhanget, även om det så klart finns en övre gräns.

   Min första video var 45 minuter. Jag tänkte att det kunde vara som en lektion. Gör inte om mitt misstag!

   Idag försöker jag göra videor så långa de behöver vara, men drar de iväg i tid försöker jag dock klippa upp dem i bitar. Använd dina egna grupper som utgångspunkt! En tumregel är med stigande ålder, längre filmer.

   Det är också en utmaning att få ihop ett bra och inspirerande innehåll. Underskatta inte betydelsen av snygga bilder, färger eller annat som piffar upp. Gillar du att vara med på bild själv så var det. Men det viktiga när det kommer till denna del är att du känner dig bekväm. Känner du dig obekväm så kommer det slå igenom rutan, oavsett om du själv syns på bild eller inte.

5. Undvik upprepningar: Har du låtit eleverna titta på en genomgång så är det inte meningsfullt att gå igenom exakt samma sak på lektionen en gång till. Kör gärna lite frågor eller snabbrepetera, eller låt eleverna ställa frågor (bra som responsövning) men gå inte igenom samma saker en gång till. Då är tiden eleverna la på att titta på flippen bortkasatad och de kommer titta mindre intresserat nästa gång. Sätt hellre ihop knepiga uppgifter, eller jobba med peer instructions där de tvingas använda det som finns i filmen.
   
6. Använd Youtube: Det finns andra videotjänster, andra sätt att förmedla flippat material. Men youtube levererar så gott som varje gång. Det är en stabil tjänst och går att använda på alla plattformar (jag känner till). Men se till att ha en reservplan. Har inte dina elever internet hemma, eller ska till fjällsemester eller liknande, är det bra att ha videor på ett USB-minne eller liknande.
7. Hitta varierande bedömningsmetoder: Att hitta “nya” och kreativa bedömningsmetoder är ingen picknick. Samma sak gäller i detta som i allt annat. Gör det du är bekväm med och det som funkar. Det är dock klokt att fundera över om du ska göra allt som du alltid gjort. Personligen tycker jag textuppgifter där jag ger elever respons funkar bäst för att utveckla kunskaperna, men jag är knappast ett facit. Går det att hitta nya metoder så är det nog en klok idé, men med måtta.

   Samtidigt; släng inte ut barnet med badvattnet. Använd det som funkar och strunta i resten. Har du saker på en gammal spritkopia som ger fantastiska resultat är det alltid bättre än en podinspelning som inte gör det.

8. Få med föräldrarna: För att få upplägget att fungera behöver föräldrarna vara med på tåget. Det är inte alls så enkelt eller självklart som det kan låta men det är nödvändigt för att eleverna ska acceptera upplägget. Skicka ut information om hur du jobbar, gör den tillgänglig online, uppmuntra dem att använda din blogg (om du har någon) och ställa frågor. De kommer inte inte känna igen sig, men med förvissningen att de flesta föräldrar vill samarbeta med sina barns lärare går det att få dem att sätta sig in i hur upplägget fungerar.

   Från mitt eget perspektiv har jag sett att de grupper som är svårast att nå och utveckla också är de som har föräldrar som har minst acceptans för ett annorlunda upplägg.Jag tror personligen att det centrala i att få med föräldrarna är att kunna motivera att allt handlar om att förbättra och utveckla lärandet.

Slutligen: Gör det du hinner och det du orkar. Ingen blir lyckligare av att du sliter ut dig i onödan. En lärare med kraft, ork och energi är alltid bättre än en utan, oavsett vilka arbetsmetoder hen använder. 

Youtube är en av världens största sökmotorer och mängden innehåll är ofantligt. Det senare är så klart ingen nyhet för den som inte tillbringat de senaste åren i en jordkula. Vad som däremot många missar är att det finns många bra sätt att trimma Youtube för att använde det i klassrummet.

Det mest självklara är att leta videoklipp, instruktioner, lektionsexempel eller vad det nu är man bäst använder i sin undervisning men det finns en rad andra sätt att använda Youtube.

Det finns enorma fördelar med Youtube. I många av skolans ämnen finns allt från de mest grundläggande instruktionsvideor till komplexa föreläsningar och experiment. Med youtube kan vi få in expertis i klassrummen som annars skulle vara helt omöjlig att få in.

Samtidigt finns det också en baksida. Mängder av material på en öppen kanal är direkt olämpigt att tonåringarna kommer i kontakt med och det behövs på så vis också en medveten tanke med hur verktyget används. Jag har därför försökt sätta ihop en tipslista för den som vill använda Youtube mer i undervisningen.

1. Håll koll.

Elever som ska jobba med youtube kan inte göra det utan pedagogisk ledning. Ofta talas det om datorer som ett distraktionsmoment. På samma vis som youtube är ett oerhört potent redskap är det också potentiellt ett enormt distraktionsmoment. Elever utan ledning kommer i många fall göra fel saker. Utöver det finns så klart en hel massa material som inte är lämpligt i skolan.

2. Visa inte videor utan att själv ha koll.

Eftersom en del material inte är lämpligt för skolan. Se till att du dels kollat den och dels har material som är relevant. Är det bara delar av en film som är relevant så är verktyget tubechop fantastiskt att använda då man med detta kan stycka upp youtube-videor.  

3. Spara och bädda in.

Istället för att hela tiden återvända till youtube, se till att ha en egen sida där du samlar de videor du vill använda. Det blir lättare att få överblick över vilka videor du vill använda och svårare för eleverna att hitta fel.

4. Skapa en egen kanal

Gör eget material. Skapa en kanal. Eleverna gillar att höra din röst mer än andras så även om du själv tycker att dina videos är sämre blir det ett mervärde för eleverna.

5. Spela in eleverna.

Om du väljer läget “Privat” på dina videor kan bara de du bjuder in till videon se den. Du kan spela in redovisningar som elever sen får granska och utvärdera. Både sig själva och kompisar. Se bara till att behålla filen privat och ta bort den när den inte behövs längre.

Verktyg?

Utöver olika sätt att använda Youtube finns det så klart en uppsjö av verktyg. Jag har verkligen inte koll på alla, men jag har testat några.

Ett av de mest användbara är Tubechop som jag använder för att för att plocka ut delar av en Youtube-video.

I det här fallet har jag en video från Youtube som är 30 minuter i ursprungsvarianten.

De flesta av mina elever skulle inte orka med en så lång video. Genom att använda Tubechop går det att lösa. Inne i klipper jag helt enkelt ned längden i videon och får nedanstående klipp som jag kan länka till, eller bädda in på den här sidan.

Ett annat verktyg är Teachem som bäst används för att skapa lektioner av ett klipp. Med hjälp av teachem går det att lägga till instuderingsfrågor som eleverna kan ha till handa när de tittar på videon. På så vis blir det också enklare för eleverna att få en struktur över de saker de behöver ha med sig från videon. Ytterligare en fördel med Teachem är att det går att lägga till flera videor till samma “lektion”. På så vis går det alltså att bygga upp ett helt lektionsmoment med instruktioner och uppgifter att arbete med hjälp av verktyget.

I Teachem går det också att kapa ner videor till den längd man önskar och på så vis också använda längre videor som man bara är intresserade av enstaka delar.

https://youtu.be/qv3rcC-Pxzo

Det går alltså utveckla sin praktik med dylika ämnen genom att väva in dem som ett lektionsmoment. Vissa elever vinner på att se på ett videoklipp, med instuderingsfrågor kopplade till, andra kan göra det som ett komplement. Där kan Teachem vara ett verktyg.

Ett annat verktyg för att få in Youtube i klassrummet, eller inför klassrummet om an arbetar med flippade metoder är Zaption.

På samma sätt som teachem går att använda för att bygga instuderingsfrågor går Zaption att göra det.

I Zaption skapar man en “tour” i vilken man, på lämpligt ställe, lägger in frågor för att kolla hur eleverna har förstått innehållet. Det går att lägga in kryssrutor och öppna frågor eller rent av en bild. Frågorna läggs in på det ställe i filmen där det passar och för den som är admin går det även i efterhand kolla hur svaren har fördelats.

https://youtu.be/LghSQjBE1cs

Även redskapet Edpuzzle ska fungera på ett liknande sätt, även om jag inte själv testat det. Om någon gjort det tar jag gärna mot en recension.

Under hela hösten har jag haft som avsikt att testa Examtime, men tidsbrist har inte gett mig möjlighet. Tack och lov har vi lov där möjligheten finns att gräva i saker vi är nyfikna finns!

Tjänsten Examtime är en gratistjänst som egentligen innehåller flera olika tjänster.

På ett övergripande plan innehåller Examtime fyra olika tjänster: Mindmap, Quiz, Flashcards och Anteckningar. Alla de olika tjänsterna är tämligen enkla att förstå en fördel med dem är att samtliga är delningsbara med såväl Facebook, Twitter som Google +.

Anteckningsfunktion fungerar ungefär som vilket inläggsredigerare som helst som finns online. och det går att lägga in såväl filmer som bilder. Enbart denna funktion räcker gott och väl som verktyg att bygga upp olika flippar runt.

Det går också att lägga upp olika ämnen och en kalender där svål uppgifter som lektioner går att pricka in.

Om man vill ha kontroll över elevernas inlärning finns också en quizfunktion och, som det verkar utan djupare testning, finns också en rad statistikfunktioner. Att skapa en quiz är egentligen bara en fråga om att klicka och fylla i text och den som har grundläggande datakunskaper bör fixa det utan större problem.

Även funktionen för att skapa mind map och flashcards är enkla att komma igång med, särskilt för den som arbetat med iPad-appen Simple mind som påminner mycket om funktionen. Även dessa verktyg går så klart att dela och koppla till allehanda media. Även eleverna kan skaffa konton och delta i skapandet av de olika verktygen. På så vis kan de göras delaktiga i produktionen av material vilket förhoppningsvis leder till ökat lärande. 

Ytterligare en fördel med tjänsten är att den lär finnas som mobilapp vilket så klart ökar möjligheten till användning.

Utan en djupare testning upplever jag att Examtime mycket väl skulle kunna vara en mycket bra grundplattform att utgå ifrån för att börja flippa sitt klassrum. Om någon gör en djupare testning får ni gärna skicka en länk!

För de som flippar är ett sätt att kontrollera att elever har förstått eller, för all del, kontrollera att de faktiskt gjort den förberedelse som är nödvändig.

Socrative: Ett av de första responsverktyg jag började arbeta med. Jag använder sällan Socrative som just quizverktyg, men det går och det är enkelt efter registrering. En stor fördel med Socrative, om man vill använda den som quizverktyg, är att den sammanställer resultat i en excelfil som man kan få mailad till sig. Det går även att köra en variant av gamification om man finner det lockande, i form av space race vilket brukar vara lika uppskattat som Kahoot. Ett extra plus är att den finns som app och således garanterat fungerar på alla plattformar.

Quizstar: Ett relativt fullständigt system. Med ett konto på quizstar går det att skapa klasser, antingen genom att själv registrera elever eller genom att låta dem själva registrera sig. När väl elever finns inlagda i systemet kan man skapa quizer till dem som sedan kan delas ut till den klass det passar. De olika testen går att tidsbegränsa såväl i tid att göra dem men också över när de är tillgängliga. Det går också att få systemet att skicka ut feedback och facit, direkt eller när det passar.

Quizstar är förhållandevis heltäckande och även en del där man får rapporter om elevernas resultat finns. Dessutom är det gratis, om än med reklam. Ytterligare plus är att det finns en bra tutorial att tillgå.

Quizworks: Vid en första anblick verkar quizworks både spännande och bra! Det går att skapa kurser, quizer och o prov. Det är enkelt och snabbt att bygga upp en quiz och för mig gick det helt utan instruktioner. Problemet är dock att alla funktioner som gör att det går att föra statistik eller logga enskilda elever kostar pengar. Det billigaste alternativet kostar 10$ i månaden och det inkluderar statistik och en lång rad andra funktioner. Med tanke på hur enkelt det var att bygga upp ett quiz kan detta säkert vara ett alternativ för de som är intresserad att betala.

Yaca paca: Verktyget är precis som flera andra fritt. Efter registrering så går det dels söka bland andra lärares inlagda uppgifter och göra egna. Det finns en möjlighet att välja svensk läroplan och därmed och söka uppgifter som är anpassade till denna. I stadiet där man själv skapar uppgifter går det dels att skapa egna grupper för olika klasser som eleverna kan registrera sig på med hjälp av en kod.

För att kunna lägga in egna quiz behöver man först ansöka om få bli författare, men därefter finns gedigna möjligheter att föra statistik och ordning över elevernas prestationer.

QuizMEonline: Quiz me online är i grund och botten ett socialt nätverk byggt för att elever kan skapa och göra quizer. Möjligheterna är dock fler då tjänsten erbjuder flash cards, möjligheten att skriva ihop egna studieguider och att använda för att skriva anteckningar. Systemet är också uppbyggt för att eleverna själva ska kunna skapa egna grupper. Det går också att skapa studiekamrater.

Pollsnack: En långt större tjänst än bara quiz. Med ett konto i tjänsten går det att skapa både quiz, undersökningar som grund men också bildspel, fotoalbum, musikspelare osv. Tjänsten är enkel att komma igång med, men precis som flera andra tjänster blir avancerade funktioner med sparad individuell statistik möjlig först när man betalar.

Testmoz: En av de enklaste tjänster jag stött på. Gå till sidan, registrera en uppgift och fyll på. Eleverna får sen länken och kan göra testet efter de fyllt i sitt namn. Det går snabbt, är enkelt. Dessvärre går bara göra en uppgift åt gången, men i gengäld är det väldigt snabbt och intuitivt.

ProProfs: Även ProProfs är ett kraftfullt helhetssystem där man kan skapa quiz, undersökningar, flash cards, kurser och annat. Precis som flera andra blir ProProfs bra först när man börjar betala för tjänsten och utan betalning känns den tyvärr ganska omständig och överflödig.

Google Forms och Flubaroo: I mitt tycke den främsta av quizverktygen. Inte för att den nödvändigtvis har bäst funktioner utan för att flexibiliteten är oslagbar. Dels går det variera frågor och svarsalternativ i många varianter och dels är det ett integrerat verktyg i Google-familjen vilket innebär att om man redan har ett Google-konto går det ganska snabbt att komma in i systemet. Dokumentet sparas dessutom i den ordinarie drivemappen och det behövs därför inte några ytterligare system. Med tillägget Flubaroo kan man dessutom få testen självrättande och mailade till elever, med eller utan feedback. I det systeet är det dessutom väldigt lätt att skaffa sig statistisk överblick över vad en klass har problem att förstå eller hur det ser ut för enskilda elever.

Kahoot: Som avslutning på detta inlägg kan tipsas om Kahoot. Detta är egentligen inget quizverktyg som sådant utan mer ett mellanting mellan traditionella quizverktyg och gamification. Det är inget vidare om man vill skapa mer extensiva tester, men vill man ha elever som tycker det är roligt att bli testade är det överlägset. Att Kahoot dessutom är enkelt att registrera sig på, skapa frågor och komma igång med är ett bonus. Och att eleverna älskar det!

Självklart finns det många fler. Jag har i dagsläget inte testat dessa. Tipsa mig gärna!  Med tanke på detta vore det intressant vad ni som läser tycker är det bästa quizverktyget.

Rösta här:

Både den som flippar sitt klassrum och de  som inte gör det kan ibland vara i behov av att kunna få snabb respons på olika uppgifter, muntliga övningar, eller liknande. Precis som med alla typer av nättjänster finns det fler än vad som går att hålla reda på. Jag tar därför bara med de jag har någon typ av koll på. Tipsa mig gärna om fler.

Padlet: Fungerar ungefär som en sorts digital anslagstavla. Du skapar en digital vägg där de som har fått länken kan klistra upp bilder och små kommentarer. Ett användningsområde för detta verktyg kan vara som exit tickets, eller som länksamling eller liknande. Väggen går dessutom att skriva ut, dela eller stänga för utomstående antingen helt eller via lösenord.

Voto: Voto är ett omröstningssystem som i sin enklaste form är både snabb och enkel. Du skapar en omröstning, delar ut omröstningen till dina elever och direkt kan de vara igång. Det finns också möjlighet att registrera konto. Med registrerat konto så går det att hålla koll på sina omröstningar och se resultat.

Socrative: Nät jag började testa digitala responsverktyg var Socrative det första jag sprang på. Det är förhållandevis enkelt att komma igång med men kräver registrering. När man väl registrerat sig finns det en rad olika verktyg från quiz till enklare frågor. Jag själv brukar mest använda den som exit ticket och det främst därför att den är väldigt snabb att få att fungera i telefon. Detta gäller särskilt om eleverna har den som app. En ytterligare fördel är att Socrative kan sammanställa och skicka resultat. Vill man ha snabb feedback på ett område är detta värdefullt.

https://www.youtube.com/watch?v=_EoJtCtOhio

Plickers: Plickers är ett responsverktyg för den som inte vill, kan, eller orkar ha eleverna till att plocka fram datorerna. Systemet funkar genom att man som lärare skriver ut lappar till varje elev som sedan, under lektionens gång, fotas av via en app i telefon eller iPad. Denna app sammanställer resultaten i realtid.

Mentimeter: Mentimeter har en rad olika funktioner där alla handlar om att på något sätt mäta åsikter, uppfattningar eller göra jämförelser. Mentimeter finns som gratis- eller betalversion. I gratisversionen, som är den jag har erfarenhet av, så går det skapa kategorier i vilka man kan lägga in frågor som sedan eleverna röstar på via telefon, surfplatta eller mobil. Svaren ploppar omedelbart upp på skärmen. Det går också att välja öppna svar och istället för staplar får man ord som flyter omkring på skärmen efter eleverna svarat.

https://www.youtube.com/watch?v=CDKDKb_Ia9w

Google Forms: Lite av den här samlingens tungviktare. Det är knappast det snabbaste eller enklaste responsverktyget. Det är däremot det mest utvecklade och mest anpassningsbara. Med googles formulär går det att göra små quizer, till undersökningar, till prov, till läxförhör till… Användningsområdena är lika många som fantasin begränsar. Med tillägget Flubaroo kan du dessutom få dina test snabbrättade, skriva feedback och skicka ut resultaten till dina elever.

Ett utmärkt sätt att få igång en snabb diskussion med elever är att låta dem brainstorma. Kan man dessutom koppla det till någon form av funktion där man snabbt ser resultaten brukar de tycka det är extra festligt.

Att skapa ordmoln utifrån en frågeställning kan vara en metod att få igång en diskussion på lektionen. Ett annat användningsområde kan vara att låta elever på förväg reflektera över ett ämnesinnehåll, frågeställning eller liknande för att ta upp på lektionen. Användningsområdena är sannolikt lika många som antalet tjänster, men jag tänkte bara försöka uppmärksamma er på några av de jag snubblat över:

Answergarden: Denna har på senare tid blivit min egen favorit. Mycket därför att den är snabb, enkel och anpassningsbar. Den går att ställa i olika lägen från enskilda svar för eleven till brainstorming. Den finns även som app.

Wordle: Denna tjänst skapar snygga ordmoln och kan använda länkar för att generera. Den går inte att skicka in ord i på samma sätt som Answergarden och kan inte användas som snabb feedback på samma sätt. Nackdelen är också att den kräver java vilket gör att den inte fungerar på iPad.

Worditout: Funkar nästan identiskt som Wordle. Färdiga ordmoln går dock dela vidare via alla upptänkliga sociala medier, eller ladda ner som bilder. Worditout kräver dock inte java och kan därför användas på iPad.

Vocabgrabber: Även Vocabgrabber fungerar på det vis att man får klistra in text. Fördelen med denna tjänst är att den, bortsett från att generera färgglada ord, både klarar av att analysera och sortera (engelska) begrepp.

Ett verktyg som fungerar att använda både om man vill flippa med ljud, om man vill kunna ge formativ feedback eller som ett redskap att spela in elever i muntliga situationer eller liknande är Soundcloud. Utöver det går det också att dela, publicera online och kommentera andras ljudklipp.

Guider till Soundcloud:

Ett mycket bra redskap för den som vill flippa sitt klassrum är Screencast-o-matic som kan användas för att spela in det du har på din skärm, oavsett om det är en bild, film eller något annat. Med Screencast-o-matic kan du dessutom ladda upp din inspelning direkt till Youtube och dina elever kan ta del av den direkt.

Videon är på engelska, men den är enkel och instruktiv.